Spanaren

Här på Spanaren hittar du betraktelser, nyheter och andra lustigheter från astronomins värld.


Se Mars i Januari
Jorden och Mars är på väg mot ett nära möte. Den 27:e Januari kommer den röda planeten att befinna sig endast 99 miljoner kilometer (0.66 AU) från oss. Den kommer då att se större ut i ett teleskop (14.1 bågsekunder) än vad den gjort 2008 till 2012.
 


 
Geminidernas meteorer

På samma sätt är det dags att spana efter meteorsvärmen (meteor shower) Geminiderna. Maximum sker 14 december, kl. 06.00 svensk tid (05.00 UT). Som namnet antyder tycks de komma från stjärnbilden Tvillingarna (Gemini). Det stora antalet meteorer beror på att Jorden passerar genom att gammalt moln av grus från en numera försvunnen komet 3200 Phaeton.

Länk till sida med video

 


 

Leoniderna

Nu är det dags för meteorsvärmen Leoniderna. Maximum sker 17 november mellan kl. 22.00 och 23.00 svensk tid (UTC 21-22), fast det går att se Leonider från 4 november.

Varje år passerar Jorden rester efter kometen Temple-Tuttle. Detta kometgrus träffar atmosfären med hög hastighet, ca 250.000 km/h, och ger upphov till meteorer, eller "stjärnskott". Radianten, eller "centrum" varifrån meteorerna tycks komma på himlen, är i stjärnbilden Leo (lejonet).

 


 

Galileiska Nätter!

 

I år är det ju internationella astronomiåret (IYA2009). Detta till åminne av att det är 400 år sedan Galileo Galilei inledde mänsklighetens observation av himlen med hjälp av teleskop. Du kan dessa kvällar själv besöka internetbaserade teleskop och visningar för att ta del av astronomi.

 

Här följer ett par adresser:

Virtual telescope

Universe alive

 


 

Dags att räkna stjärnor igen

 

Varje år kan du vara med och kontrollera hur mörk eller hur ljusförorenad stjärnhimmeln är där du bor. Det hela är enkelt. Gå ut de föreslagna kvällarna och räkna hur många stjärnor du kan se utan kikare i stjärnbilden Svanen (Cygnus). Därefter rapporterar du in ditt resultat på webbsidan för projektet. När det är gjort kommer din rapport att synas på världskartan och din bedömning hjälper vetenskapen att beräkna världsläget kring ljusföroreningar. Du hittar alla förklaringar och kartor mm på länken nedan.

Hemsidan:

http://www.windows.ucar.edu/citizen_science/starcount/

Instruktion:

http://www.windows.ucar.edu/citizen_science/starcount/GWWSC2009_ActivityGuide.pdf

Senaste nytt: Nu kan du inte rapportera längre. Bevaka istället resultatet: Gå in på hemsidan ovan och gå till Results. Där kan du zooma in på enskilda observationer och se uppskattade begränsande magnituder.


 

Se ISS passera Karlskrona

 

Du vet väl att du kan se internationella rymdstationen och från Karlskrona när den passerar över natthimlen. Nedan ser du passertiderna. Du ska titta halvhögt upp på himlen ungefär i höjd med där du vanligen ser Månen, Venus eller andra planeter. ISS rör sig i riktning från väst-sydväst mot öster. Den ser ut som en ljusstark stjärna som lyser med fast sken. Den blinkar inte, i så fall ser du ett flygplan.

Datum     Starttid    Riktning   Slut     Sluttid

9 Sep      21:37:42     SW      SSW     21:38:13
10 Sep    20:28:11     S         SE        20:30:47
10 Sep    22:01:57     SW      SW       22:02:17

11 Sep   
20:51:41      SW      SSE       20:54:28
12 Sep    19:42:06     S         ESE      19:45:35

12 Sep    21:15:54     SW      S          21:18:15

13 Sep    21:40:21     WSW    SW       21:41:56

14 Sep    20:30:02     WSW    ESE      20:34:04

SE=sydost

SW=sydväst

SSW=sydsydväst

 


 

Astroträffar i sommar

Vid ungefär samma tid varje sensommar träffas fritids-astronomer och gäster i Grönhögen på Öland för att lyssna på föreläsningar, syna nya teleskop och inte minst, göra gemensamma observationer nattetid. Den träffen kallas Sagittarius och gick av stapeln förra veckan. Kommande helg är det dags för en unik motsvarande aktivitet på Ven. Detta evenemang sker dock i samband med astronomiåret.

 

Foto: M27, Hantelnebulosan, tagen under Sagittarius-träffen, 23 augusti 2009. Fotograf: U Petersson, KAF. Klicka för större bild.

 


 

Se Neptunus

 

Under sommarkvällarna syns Jupiter lysa starkt i sydväst. Alldeles vid sidan om (mot öster) kan du just nu se Neptunus med en vanlig fältkikare. Du måste vänta till framåt midnatt då Neptunus är mycket svag ( M 7.8). Neptunus befinner sig hela 29 AU bort (29 x 150 miljoner km). Jupiter ligger på "bara" 4 AU avstånd och är mycket ljusstark. Om du tittar noga på Jupiter ser du även tre av dess månar: Ganymedes, Europa och Callisto.


 

 Nattlysande moln i sommarnatten

 

Nu är säsongen i full fart för det forskarna kallar "nattlysande moln". Dessa NLC (noctilucent clouds) eller NLM (svensk förkortning för nattlysande moln) förekommer på ca 80 km:s höjd. Där uppe i atmosfärens yttersta områden borde iskristaller inte finnas naturligt. Kanske kommer de från andra källor.


 
Nytt om Merkurius
Rymdsonden Messenger harrapporterat tillbaka ny information om Merkurius. Av denna framgår bl a att Merkurius har haft omfattande vulkanism en gång i tiden. Utöver detta avslöjar nya bilder att det finns en tidigare okänd jättekrater, 700 km stor. Denna har döpts till Rembrandt.
 
Läs mer via länken

 
Meteorsvärmen Lyriderna
I mitten av veckan (21 april) når meteorsvärmen Lyriderna sitt maximum. Radianten (himmelscentrum)är stjärnbilden Lyran, men meteorer ses normalt fara över hela stjärnhimlen. Bege dig till en mörk plats, utom räckhåll för ljusföroreningar, och ha varma kläder. Om vädret tillåter ska du kunna se kanske 10-20 meteorer per timma runt midnatt.

 
Praktisk astronomi på Stumholmen
När vädret tillåter kommer KAF att hålla visning kring praktisk astronomi vid Kungshall på Stumholmen. Första försöket blir onsdag 8 april, fr o m ca kl. 19.00. Vi samlas på gården till Chapmanskolan och förflyttar oss genast till Stumholmen där vi ställer upp teleskop och utrustning. Ta på er varma kläder och medtag gärna egen fika. Det är också bra att ta med egen vanlig kikare.
 
Internationella astronomiåret IYA2009

2009 har proklamerats som det Internationella astronomiåret av den Internationella astronomiska unionen (IAU). Under året firar därför alla yrkes- och amatörastronomer att det är 400 år sedan Galileo riktade en kikare mot himlen vilket startade en revolution inom forskningen. Vi inom KAF vill sprida intresset för astronomi genom olika aktiviteter riktade till allmänheten. Vi ber er därför att hålla ögonen öppna efter påannonserade aktiviteter på denna, vår hemsida.


ISS och Discovery över Sydsverige

 

Klicka på bilden för att gå till ny sida med större bilder

I tisdags kväll, 17 mars, kunde man från Karlskrona se internationella rymdstationen ISS och rymdfärjan Discovery flyga nära varandra strax innan de skulle docka. Med tanke på att rymdfärjorna snart tas ur bruk, är det få gånger kvar att uppleva denna syn. Vid tillfället flög de med ett inbördes avstånd av ca 10 km, ca 1 timm före dockning. De båda kunde ses förflytta sig under Orion, mot Sirius.

 


 

Dags att delta i Globe at Night 16-28 mars

 

Courtesy: Globe at Night

Varje år får allmänheten medverka i ett forskningsprojekt där natthimlens synlighet mäts. Den här gången är projektet öppet 16-28 mars. Vad du behöver göra är att räkna antalet i stjärnbilden Orion, enligt instruktionerna på den länkade sidan. Därefter rapporterar du ditt resultat online. Efter detta redovisas en världskarta, med dina resultat länkade. Klicka på länken och följ instruktionerna.

Globe at Night 2009


 

Se astronomivädret för Karlskrona

Ye Quanzhi

I Nordamerka har amatörastronomer i flera år kunnat se en observationsguide över väder och seeing. Nu har även vi i Blekinge tillgång till samma typ av överblick. Guiden är på engelska, men nedtill på sidan finns alla förklaringar.

Minst lika intressant är "Useful links", där du hittar aktuell stjärnkarta, möjlighet att länka din Outlook med astronomiska händelser, och snabblänk till överflygningar av ISS mm. Kort sagt mycket trevliga, matnyttiga saker.

Länken finns permanent på KAF:s sida Vädret.

Vädret

 


 

Senaste rapport om komet LULIN

 

C/2007 N3 LULIN fotograferad från Karlskrona 2009-02-27, kl.21.00 mot sydost. Fotograf: Ulf Petersson. Stjärnan Regulus (Leo) kan anas i nedre vänsterkanten. Klicka på bilden för att se fler fotografier.

Komet LULIN C/2007 N3 avtar nu sakta i ljusstyrka. Likaså den joniserade extra svansdelen (antisvansen) gömmer sig nu i riktning bakom kometen, vilket gör att den inte längre är synlig från Jorden. Endast den vanliga svansen av ispartiklar och grus, är synlig. Kometen har en härlig blå-grön färg, och centrum i kometen lyser klart i vitt.


 

Månen och Venus ett himlapar

 

En vacker syn belönades den som tittade på mot väster i går kväll. Månens skära och Venus gjorde sällskap på natthimlen. Med endast 8 fullmånars avstånd (4 grader) utgjorde de en skön syn.


Meteor lyste upp Sydsverige


Teckning av generell bolid. Image credit: Wikipedia

Lördag kväll, 17 januari ca kl. 20.00, bevittnade många människor i Sydsverige och Danmark ett ljusfenomen som beskrivs som en central ljuskropp med en lång svans som for över himlen. Det hela varade ett några sekunder, men man har rapporterat färger i blått och grönt. Allt pekar således på en vanlig "bolid", dvs en kraftig meteor, som gick sönder på hög höjd och brann upp.

 

Komet C/2007 N3 Lulin


Nu är det snart dags att börja spana efter säsongens första komet: C/2007 N3 Lulin. Denna upptäcktes 2007 av kinesiska astronomer. Kometen beräknas kunna nå 5:e magnitud i februari, vilket betyder att den ska kunna ses med blotta ögat. Nu ska den kunna ses med teleskop. Kometens bana går genom Vågen för att i februari passera Jungfrun och sedan nedanför Lejonet. Från ca 10 februari runt midnatt bör vi definitivt kunna se denna komet.

Ban-data:

Epoch 2009 Jan. 9.0 TT = JDT 2454840.5
T 2009 Jan. 10.66551 TT                                 MPC
q   1.2125523            (2000.0)            P               Q
z  +0.0000043      Peri.  136.85390     -0.92916054     -0.36953038
 +/-0.0000079      Node   338.53392     -0.34642777     +0.86057082
e   0.9999948      Incl.  178.37278     -0.12902902     +0.35052129


Länkar:

Sky & Telescope

Lulin page

 


Internationella astronomiåret 2009. Invigning i Göteborg 10 januari 

 

Klicka här för att se filmtrailern

I Göteborg invigs astronomiåret på Naturhistoriska museet (www.gnm.se) lördagen den 10 januari kl. 13:00, då även vandringsutställningen ”Upptäck Universum” invigs. Ceremonin arrangeras i samarbete med Svenska astronomiska sällskapet och Slottskogsobservatoriet. Medverkar gör bl a Hans Olofsson, Onsala rymdobservatorium, Gösta Gahm, Stockholm och Gunnar Sporrong, Slottskogsobservatoriet. Marie Rådbo, hedersdoktor vid Chalmers, kåserar om ”Ögon känsliga för stjärnor”.


Kl. 14.00 föreläsning av författaren Atle Naess, Norge:” Kikare, solfläckar och avundsjuka – om Galilei och hans upptäckter” (föredraget blir på norska). Atle Naess är författare till boken ”När jorden stod stilla – Galilei och hans tid”.



Lyssna på podcast om astronomi varje dag

"365 Days of Astronomy" är ett projekt att sända en ny podcast varje dag under hela 2009. Episoderna skrivs, spelas in och produceras av över hela världen. Du kan prenumerera på dessa podcast antingen viaiTunes eller via RSS. Se länkar nedan.


Länk till 365 Days of Astronomy


Prenumerera via iTunes

Prenumerera via RSS feed



Quadrantiderna 3 jan

Den 3:e januari är det dags för maximum för meteoritsvärmen Quadrantiderna. Radianten för denna ligger i Björnvaktaren (Bootes). Namnet quadrantiderna kommer från en under 1700-talet tillfälligt påhittad stjärnbild, Quadrans Muralis, på samma plats.


 

Komet C/2007 W1 BOATTINI

 

Nu ska kometen Boattini börja öka i ljusstyrka. Dock är den alltför ljussvag att kunna ses med blotta ögat. Rikta blickarna mot Andromeda och Triangeln. Se mitten på kartan.


Stora stjärnräkningen

 

Nu är det åter dags för den årliga kontrollen av hur stjärnhimlen ser ut där du bor. Du går till webblänken, skriver ut stjärnkartan och jämför sedan hur många stjärnor du kan se jämfört med kartan. Då får du fram begränsande "magnituden" för din observationsplats. Du rapporterar in dina resultat till Great World Wide Star Count. Så småning om visas dina observationer på världskartan och du har gjort ett bidrag till forskningen om ljusföroreningar.

Senaste nytt: KAF har gjort observation i Karlskrona vilken du kan se under "Results". Du hittar dit via länken nedan.

 

Gå till:

http://www.windows.ucar.edu/citizen_science/starcount/


 

Perseidernas meteorsvärm 12 och 13 augusti

Natten till den 12:e och 13:e augusti är det dags för att titta på meteorsvärmen Perseiderna. Då passerar Jorden genom stoft i rymden från svansen på kometen Swift- Tuttle. Om du vill dela upplevelsen med oss i KAF tar du kontakt med vår ordförande. Se "Bli medlem".

Resultat:
I går kväll (måndag) samlades de tappra entusiasterna i KAF ute på Uttorp för beskådande av eventuella Perseider. Vi visste att vädret skulle bli dåligt tisdag, så alternativen fanns ej. Det blev Bernth, Hasse, Börje och Ulf.

Aftonen började mycket bra. Redan ca 21:00 "flashade" två starka meteorer till i på rätt kurs från Perseus fast borta i väster. Det var ordentlig magnitud, då himlen fortfarande var ljus.

Därefter dröjde det en timma innan vi såg fler. Efter detta kom natten och vi belönades med hela 87 meteorer på 2.5 timmar. De flesta var av mycket god intensitet och jublet hördes säkert vida omkring när vi KAF:are blev exalterade. Ibland fick vi ackompanjemang av kattugglor. De är ju inte så konstigt när vi själva är sådana nattugglor.

Vi var mycket nöjda när vi bröt upp frammåt 1-tiden. Det var nästan så man inte ville hem, men tyvärr väntade ju jobbet nästa dag.

Sammanfattningsvis:

- Hela 87 ljusstarka Perseider (vi räknade bara de med rätt radiant)
- Otroligt många satelliter, varav två flög i formationsflygning genom Lyran med mycket liten gradskillnad emellan.
- En fin måne där kratrar var belysta på skuggsidan
- En väldigt ljusstark Jupiter, på gränsen till störande för meteoritobs
- Mycket goda bullar som Bernth bjöd på till kaffet.

 


Månförmörkelse 16 augusti

Nästa händelse är en nära nog total månförmörkelse som blir synlig den 16:e augusti. Maximum uppnås  23:14. Du som vill dela upplevelsen med oss i KAF, tar kontakt med vår ordförande. Se "Bli medlem".


Solförmörkelse 1 augusti

Nu på fredag förmiddag kan du se en partiell solförmörkelse i Sverige. I södra Sverige uppgår förmörkelsen till 39 procent.

Förmörkelsen blir synlig från Karlskrona ca kl.10:41. Maximum uppnås här ca kl.11:41. Det hela tar slut kl.12:41.

OBS! Titta aldrig direkt mot solen såvida du inte har speciella skyddsglasögon eller solfilm avsedd för ändamålet. Det räcker med en kort sekund för att du ska få bestående ögonskador. Använd i stället projektion med t ex en kikare och lys med kikarens okular mot ett papper. Ha ändå skyddsglasögon när du tittar på projektionen då solbilen är mycket ljusstark.


Så ser Vintergatan ut!

Image credit: NASA/JPL-Caltech.

Astronomer i vår samtid utför nu en intensiv utforskning av Vintergatans struktur inte helt olikt insatserna av forna tiders upptäcktsresande. Till sin hjälp har de Nasas Spitzer Space Telescope som producerar bilder från det infraröda området. De infraröda våglängderna klarar att tränga igenom gasmolnen bättre än synligt ljus. Därför ser man strukturen bättre.

Överraskningar
Hittills har astronomer trott att Vintergatan domineras av fyra stora armar som sveper runt och bildar galaxen. Nu har man något överraskande funnit något helt annat. I mitten av galaxen finns en kraftig stav av stjärnor, vilket man i och för sig tidigare anat. Nytt är däremot att galaxen domineras av endast två stora armar, betecknade Scutum-Centaurus och Perseus, och att det också finns två små armar runt staven, kallade 3-kiloparsecarmarna. De två stora dominerande armarna strålar ut från ändarna på staven. Dessa armar har hög densitet med både yngre och äldre stjärnor. De mindre armarna är främst fyllda av gas och lokala områden där stjärnor bildas.Två av de tidigare tänkta stora armar, Norma och Sagittarius, är mycket svagare. Sammanlagt finns alltså sex armar. Klicka på bilden så får du se beteckningarna på armarna och vår Sols placering!


"Planet" X utanför Pluto

Kanske finns det en iskall, okänd värld i de mörka ytterområdena av vårt solsystem, utanför Pluto. Detta antyder nya datorberäkningar.

Den mörka världen, vilken förefaller vara större än Pluto, skulle kunna förklara en del ovanliga beteenden i Kuiperbältet, en region av rymden bortom Neptunus som är rik på isiga och steniga objekt. Existensen av objektet X skulle vara svaret på den klassiska frågan och hypotesen om en "Planet X", vilket vetenskapsmän och sci-fi-vänner spekulerat om länge.

"Även om sökandet efter en avlägsen planet i solsystem är gammalt, är det långt i från avslutat," säger Patryk Lykawka vid Kobe University i Japan.

Modellen, som tagits fram av Lykawka och kollegan vid Kobe Universitet, Tadashi Mukai, beskrivs ingående i en nyligen publicerad upplaga av Astrophysical Journal.

Om den nya himlakroppen bekräftas, kommer den inte att klassificeras som planet. Enligt den av vissa uppfattade som kontroversiell ny definition , vilken antogs förra veckan av International Astronomical Union (IAU), kommer den i stället att vara den största kända "plutoiden."


Mystiskt föremål nära rymdfärjan?

Austronauter på rymdfärjan Discovery har sett ett oidentfierat föremål som följde efter bakom färjan. Kort därefter upptäckte de en buckla på ett av färjans roder. Besättningen uppgav att de hade sett ett rektangulärt föremål, ca 30-45 cm långt, som flöt bort från färjan, bakom högervingens bakdel. Experter undersöker nu bilder på bucklan. Färjan landar i morgon lördag 14 juni. Måhända det är fredagen den trettonde. som spökar?

Jättemeteorit hittad

En jättemeteorit har hittats i Tornedalen. Två amatörarkeologer hittade den 1,2 ton tung meteoriten i söndags nära byn Kitkiöjärvi. Detta är det största fyndet hittills i Sverige. Meteoriten formodas ha landat för 800 000 år sedan och tillhöra den så kallade Muonionalustameteoriten. Upphittarna sägs eventuellt vilja sälja fyndet till Naturhistoriska muséet.

WWT virtuellt teleskop nu igång

Image credit: NASA, ESA and A Nota (STScl/ESA), STScl-PRC05-35a

WorldWide Telescope (WWT) är ett nytt system för att visa stjärnhimlen och universums olika objekt på din dator i fotografisk form. Bilderna är hämtade från de allra bästa fotografier tagna av teleskop på jorden och i rymden. WWT presenterar en mängd funktioner, däribland att du kan välja guidade visningar både för nybörjare inom astronomi, som de mera avancerade användarna.

Till WWT finns även användargrupper (Communities), som hos Astronomy magazine där du, om du går med, får tillgång till ytterligare funktioner.WWT använder ett avancerat grafiskt system från Microsoft kallat Visual Experience Engine ™. Det möjliggör att du kan panorera och förflytta dig och zooma fritt över stjärnhimlen.

Länk till WWT

Länk till Astronomy Magazine Community


Mysterier förbryllar

Courtesy NASA/JPL-Caltech.

Konstiga saker sker i solsystemet som förbryllar rymdforskarna. Mysterierna handlar om två saker:

1. För drygt 30 år sedan lämnade de två sonderna Pioneer 10 och Pioneer 11 Jorden för sina långa resor genom och ut ur solsystemet. Sedan mars 2007 är det bekräftat av sju oberoende undersökningar att positionerna för sonderna inte stämmer med det som förväntats. För varje år som går förflyttar de sig 5000 km för lite.

2. Även vissa rymdsonder som nyligen passerat nära Jorden beter sig märkligt har man nu sett. Det lustiga har varit att vissa sonder beter sig precis som tänkt, medan andra avviker ganska mycket i hastighet från planerat.

Vad beror detta på? Är det fel på relativitetsteorin?

Problemen avslöjades förra året då forskarna valde att offentliggöra mysterierna. En av anledningarna var att samla in pengar för bearbetning av 30 år gamla data från Pioneer, vilket det tidigare inte fanns resurser att klara av. En annan anledning var att man ville skicka ut frågan öppet så att andra forskare kan hjälpa till med lösningen.

Det första mysteriet har döpts till "Pioneer Anomaly". Det finns fortfarande ingen bra förklaring till fenomenet.

Det andra mysteriet har döpts till "Flyby Anomaly". Här har man dock hittat en del av förklaringen, om än inte hela. Man har nämligen observerat att rymdsonder som passerar längs med en breddgrad på Jorden inte påverkas. För en sond som däremot passerar snett över breddgraderna skiljer hastigheten in mycket från hastigheten ut. Varför, är fortfarande en gåta.

Vad tror du själv? Har du en bra förklaring kan du kontakta Planetary Society eller Nasa.

Planetary Society: Gåtan längst ut i solsystemet

Planetary Society: Gåtan närmast Jorden


Hur stort är universum?

Kan du svara på den här frågan: Hur stort är universum?

Du svarar säkert 13.7 miljarder ljusår (lå). Du har fel!

Här kommer lite hjärngympa:

1. Vi talar för det första om det synliga universum. Vi vet ju inte om hela universum är oändligt eller ändligt. Så vi håller oss till vad vi kan se, eller skulle kunna se.

2. För det andra: det mest avlägsna ljus vi sett är 13.7 miljarder år gammalt. Det kommer från "en riktning", så det skulle i så fall ange halva "bredden", dvs enbart radien skulle vara 13.7 miljarder lå.

3. Problemet är bara att det objekt som ljuset kom ifrån för 13.7 miljarder lå sedan, inte längre finns på det stället. Universum utvidgar sig ju, som vi vet. Ju längre bort från oss, ju snabbare med större rödförskjutning. Nya beräkningar pekar på att de objekt som sände ut ljus för 13.7 miljarder lå sedan nu borde befinna sig 78 miljarder lå bort.

4. Kosmologer tror också att vi bara ser ca en hundradel av det synliga universum.

Nu kommer svaret. Hur stort är det då?

Jo, enligt astronomiska forskarvärlden tror de att det synliga universum bör vara 78(miljarder)x2(diametern)x100=15000 miljarder ljusår tvärs över, eller 15 biljoner lå stort.

Dessutom kan vi bara se ca 4%, av  dess materia som klassas som vanlig materia. Resten är mörk materia och mörk energi.


GLOBE At Night

GLOBE At Night är ett internationellt projekt som mäter ljusförhållanden överallt på jorden nattetid. Du som intresserad amatörastronom hade chansen att rapportera in dina egna bedömningar av hur lätt du kan se stjärnhimlen. Du kunde jämföra med en stjärnkarta och räkna hur många stjärnor i en viss stjärnbild det gick att se från din plats. Med detta kunde du sedan se vilken begränsande magnitud din plats hade. Detta rapporterade vi in via webben. Nu finns resultatet att beskåda.

www.globe.gov/globeatnight

   Stöd rätten till en oförstörd stjärnhimmel!

Lördag 29 mars kan du delta i en global "demonstration" till förmån för en oförstörd stjärnhimmel. Då kommer nämligen medborgare i USA att släcka onödig belysning under en timma, mellan kl. 20.00 och 21.00 i sina hemstäder. Projektet kallas LIGHTS OUT AMERICA och EARTH HOUR. Tiden från 29 mars till och med 4 april, är dessutom NATIONAL DARK-SKY WEEK och firas för sjätte året i rad.

Så nu har du chansen att själv släcka onödig och störande belysning och visa din omgivning att du bryr dig. Varför inte samtidigt gå utomhus och ta en titt på stjärnorna?

Arrangemanget stöds av Internationella IDA (International Darksky Association), som arbetar för att minska ljusföroreningar i och kring våra städer. Aktiviteten i mars är till för alla människor som är intresserade av att studera stjärnhimlen, från skolelever och privatpersoner till astronomer och amatörastronomer. Detta är en grupp människor som får allt svårare att se himlen när urbaniseringen breder ut sig.

Tag ditt ansvar du också och visa dina politiker och beslutsfattare att belysning också är en miljöfråga. Felaktig och onödig belysning kostar inte bara onödiga pengar, utan får även som konsekvens att människor inte längre kan se stjärnorna.

Vill du veta mer, kontakta oss på KAF.


Total månförmörkelse natten till 21 feb

Kanske ser det ut så här. Bilden tagen vid månförmörkelsen 28 oktober 2004. U Petersson, copyright © 2007.

Om vi har tur med vädret natten till torsdag 21 februari kan vi se en total månförmörkelse. Förmörkelsen börjar kl. 01.35 samtidigt som månen står högt i sydsydväst. Mera synbar effekt uppträder runt kl. 02.43. Total förmörkelse uppträder kl. 04.01 enligt beräkningar. Kl. 04.52 börjar månen ge sig ut ur förmörkelsen. Skicka gärna in bilder till oss, du som inte behöver sova.

I Karlskrona blev natten mest molnig, vilket gjorde observationer omöjliga eller svåra.


Ursiderna och 8P/Tuttle

Höll ögonen öppna på kvällen 22 december. Då passerar Jorden genom rymdgrus som ger upphov till en meteorsvärm kallad Ursiderna. Radianten (synbara centrum) för meteorerna är strax ovanför Cassiopeia. Meteorsvärmen sammanfaller med återvändandet av den periodiska kometen 8P/Tuttle. Tuttle återkommer varje 13.6 år och nu är det dags igen.

Om vädret tillåter gäller det att titta upp på himlavalvet efter kl. 22, fram till strax efter midnatt.


Geminiderna

Nu i december är det dags för meteorsvärmen Geminiderna. Varje år i just december passerar Jorden genom partiklar från asteroid 3200 Phaeton. Höll ögonen öppna den 13-14 december i sydost runt midnatt, så har du chansen att se kanske uppåt 20 stjärnfall per timma. (om nu vädret tillåter dvs).


Vintersolstånd

Den 22 december, kl. 07.08, för att vara exakt, är det vintersolstånd enligt almanackan. Det betyder att natten före, den 21-22 december, är årets längsta natt.

Identifiera stjärnorna i dina bilder

Tycker du att det ibland är svårt att identifiera objekten på dina egna astrobilder?

Snart kan du få hjälp med detta. Inom kort startar en webbsida där du kan låta undersöka dina bilder. Tanken är att både hjälpa till att identifiera objekt och att spara alla inkomna bilder till en stor databas för allt bättre precision kring stjärnkartor och liknande kunskaper. Undersökningarna sker med automatiska program kopplade till kända stjärndatabaser.

Webbsidan kommer du till via den här adressen: http://www.astrometry.net


Leoniderna 10-23 November

Klicka på bilden.

Nu är det dags för den årliga meteorsvärmen i Lejonets stjärnbild. Maximum sker den 19:e november. Det spännande med Leoniderna är att utfallet kan variera kraftigt och att den höga hastigheten (71 km/s) på infallande kometgrus kan ge upphov till mycket ljusstarka "stjärnfall". Leoniderna har också genom historien vid några tillfällen blivit en sensationell meteorstorm, såsom år 1833 och 1966. År 1833 uppskattades antalet meteorer över Nordamerika ha nått tvåhundra tusen per timma!

Leoniderna är rester efter passager av kometen 55/Tempel-Tuttle. Med andra ord, ut och observera.

SENASTE NYTT: Oturen var framme med dåligt väder. Tyvärr blev det inte möjligt att se Leoniderna den här gången.


ISS under senaste passagen

Det är en speciell utmaning att fotografera ISS när den snabbt rör sig över stjärnhimlen. Många använder rörlig film för att plocka ut de bästa "filmrutorna". Här är ett experiment att använda digital systemkamera. För att hitta vilka tider du kan se ISS från Karlskrona/Blekinge, se länken Satelliter ovan.


KAF:S Messierlista

Här följer länk till KAF:s lista över vilka Messierobjekt som är synliga från norra halvklotet och under vilka årstider. Du hittar även uppgifter när objekten kan observeras med vanlig kikare. Klicka på bilden.


Färgen på listningen är i rött och svart för att kunna användas i mörker tillsammans med röd belysning. Det röda pappret gör att mörkerseendet inte störs.

Komet C/2007 F1 LONEOS

C/2007 F1 LONEOS fotograferad från Sturkö, 15 oktober 2007, Vixen R200SS, Canon 20D, 142 s.

Vissa observationer tyder på att komet C/2007 F1 LONEOS håller på att öka i ljusstyrka. Kanske blir det möjligt att vi får en ny upplevelse på kvällshimlen. För det är då vi ser kometen. Den försvinner nedanför horisonten redan vid 22-tiden. Du hittar den i nordväst, nedanför och mellan Stora Björn och Björnvaktaren (Bootes).

Du som vill ställa in teleskopet på C/2007 F1, här är "orbital elements":

Kod:C/2007 F1
Namn: Loneos
T: 2007.10.28.64521
Pen: 153.73361
q: 0.402372
Inc: 116.0843
Node: 172.8882
e: 1.000087
(Epoch) 2007.10.27.0

Komet 17P/Holmes

OBS: SENASTE NYTT: komet 17P/Holmes har ändrat ljusstyrka enligt observatörer från 16.8 till 2.5. Du hittar den strax nedanför till vänster om Perseus.

Bilder ovan: Karta, översta foto taget i slutet av oktober. Mellersta bilden tagen 1 november. Nedersta bilden tagen 6 november. Klicka på bilden för större storlek.

Vill du veta mer om kometer och deras namn, klicka denna länk.

 


 

Superbolid över FinlandTeckning av bolid som kommer in i atmosfären

Teckning av generell bolid. Image credit: Wikipedia

Fredagen 28 september syntes en mycket ljusstark meteor över Finland, rapporterar bl a YLE. Tidningens redaktör, Marko Pekkola, kallade det en superbolid, då meteoren uppfattades vara mer än 100 ljusstarkare än fullmånen. Eldklotet måste ha orsakats av en rymdsten som gick in i atmosfären över norra Österbotten och sedan exploderade över Finland. Finska Ursa Astronomical Society hävdar att stenen kan ha vägt så mycket som 200 kilo.

Det framgår inte om några meteoriter har hittats på marken.Oroliga människor ringde till larmtjänst från olika platser i finska Lappland, bland annat ifrån Kemi, Enontekiö och Ivalo.

Länk: YLE

Definition av meteor, enligt Wikipedia:

Meteor olika betydelse.
Meteor eller stjärnfall kallas det ljusstreck som kortvarigt syns på stjärnhimlen när en liten interplanetär kropp, en meteoroid, med hög hastighet faller in i jordatmosfären.
Ljusskenet uppstår på cirka 100 km höjd, när meteoroiden förångas vid kollision med luftmolekylerna. De flesta meteoroiderna når dock aldrig jordytan. De som når jordytan kallas meteoriter. Under en mörk och molnfri natt ser man normalt 5-10 meteorer i timmen.
Det flesta meteoroider har sitt ursprung från kometer. I kometbanorna finns rester av kometen, en sk meteorström. Då jorden möter en meteorström uppstår en meteorskur, många meteorspår riktade från samma punkt på himlen.


Venus och Saturnus på natthimlen

Saturnus, som under hela året befinner sig i stjärnbilden Lejonet, får under oktober sällskap av planeten Venus.

Den 15 oktober är avståndet som minst, bara 3 grader, dvs 6 fullmånar i bredd. Håll utkik efter midnatt och framåt morgonen.


Orioniderna

Den periodiska meteorsvärmen Orioniderna har sitt maximum runt 20 oktober. Radianten ligger i norra delen av stjärnbilden. Passa på att under mörka nätterna syna detta stjärnfall.


Blekinge Tekniska Högskola medverkande i revolutionerande forskning kring radioastronomi

Image credit: NASA

Svensk forskning inom radioteknik har upptäckt fenomen som kan komma att få stor betydelse inom radioastronomi. Man har nyligen publicerat resultaten i Physical Review Letters vilket rönt stor internationell uppmärksamhet. Bland annat har Dr Jill Tarter på SETI meddelat att de är mycket intresserade. En annan röst, astronomen och professorn Martin Harwit på Cornell-universitetet antyder att vi rent av står inför en ny trend inom radioastronomi. En internationell grupp ledd av svenska forskare, däribland det så kallade LOIS-projektet i Växjö, står bakom resultaten.

Därutöver har även forskare i Uppsala och Karlskrona bidragit. "På Blekinge Tekniska Högskola är det matematikern Nail Ibragimov med sina kunskaper inom differentialekvation som bidragit till att forskare kan förstå radiovågors beteende bättre", säger Universitetsadjunkt Thomas Ahlqvist till KAF.

De nya rönen går i grova drag ut på att radiovågor inte enbart kan tolkas genom att hämta information ur frekvens och amplitud. Även andra rörelser och riktningar hos de elektromagnetiska fälten innehåller information. Läs mer via denna länk som innehåller en intervju med Bo Thidé från Institutet för rymdfysik i Uppsala.


Perseiderna meteorsvärm

Varje år passerar Jorden genom rester från kometen 109P/Swift-Tuttle. I år blir maximum för mängden möjliga meteorer som faller in mot Jorden morgonen 13 augusti. Vill du se detta skådespel ska du ge dig ut på landsbygden där det är mörkt och fritt från störande belysning. Hör gärna med oss på KAF. Vi kommer att hålla en träff på kvällen.

Uppdatering: Natten till 13 augusti var KAF ute och observerade Perseiderna. Under två timmar såg vi 47 vackra meteorer, vilket är ett bra resultat. Därefter blev vädret tyvärr sämre. Den kraftigaste meteoren drog från norr mot väster. Det joniserade spåret efterlyste i flera sekunder.


 

Deccanplatån orsak till dinosauriernas död?

Image: GNU General Public License

Förklaringen att en komet eller asteroid tog död på dinosaurierna, och en stor del av övriga livet på jorden för 65 miljoner år sedan, är inte längre övertygande hävdar forskarvärlden.

Långvarig katastrof
Istället hävdar man, efter många års forskning, att den troliga orsaken var en långtgående klimatförändring med förhöjda nivåer av koldioxid i atmosfären. Ursprunget till denna förändring sägs ha berott på världens hittills största vulkanism. Bland annat stöder man sig på biogeologiska prover som visar på långtgående förändringar av såväl marint liv som liv på land, inte vid ett enda tillfälle, utan under lång tid, troligen mer än 500 000 år.

Deccanplatån
Den vulkanisk aktivitet som skulle ha legat bakom katastrofen kallas Deccan Traps. Denna uppstod för 65 miljoner år sedan när en kanal öppnades från jordens inre, vilken mynnade ut i Indiska kontinentalplattan, närmare bestämt i närheten av nuvarande Mumbai. Lavautflödet var enormt och täckte ett område i princip lika stort som nuvarande Europa. Efter 65 miljoner års erosion, är det fortfarande 2.4 km tjockt. Den närvaro av Iridium, som hävdats härröra från en asteroid eller komet, kom i stället från jordens kärna, där detta ämne faktiskt finns i stor mängd.

Sämre avkomma
Det enorma utflödet av lava åtföljdes också av mycket stora mängder koldioxid. Mängderna var större och mer långvariga än vad haven och naturen kunde binda upp. Detta gjorde att livsmiljön ständigt förändrades och kontinuerligt försvårade anpassning till de nya förhållandena. Bilogiskt tror man att förändringen påverkade fortplantningen hos djuren negativt så att foster fick sämre utvecklingsmöjligheter. Detta ledde till att många djurarter dog ut efter hand, däribland dinosaurierna.

Nedslagsteorin då?
Den katastrofala händelse som skapade Chicxulubstrukturen på Yucatanhalvön är inte längre lika övertygande som enskild orsak till utdöden, hävdas det. Den del av geologiska stratan som visar K-T-gränsen, mellan Krita och Tertiärtid, har visat sig svår att hitta överallt på jorden, och är heller inte lika exakt där den finns, hävdar man. Däremot kan en sådan katastrofal händelse som ett nedslag ändå ha bidragit till att förvärra redan svåra förhållanden, säger man vidare.
Källor

Du som vill veta mer kan finna information på BBC radio och genom att söka på Professor Emeritus of Geology Dewey M. McLean.


Gliese 581d, inte 581c

Kommer ni ihåg Gliese 581 c, planeten som kunde ha vatten på ytan och teoretiskt möjligen hysa biologiskt liv, då den låg inom rätt temperaturintervall. Nu visar det sig att det var rätt solsystem, men nog fel planet. Gliese 581c är förmodligen alltför varm för att ha flytande vatten eller liv. Däremot kan detta gälla för grannplaneten Gliese 581d, visar nya beräkningar.

Detaljerna presenterades den 25 maj i Astronomy & Astrophysics.


Komet C/2006 VZ13 LINEAR

Nu är det dags att observera kometen C/2006 VZ13 (LINEAR). Under juli syns den fortfarande på norra halvklotet. Den sägs nu lysa i grönt. Därefter dyker den under horisonten. Du hittar den rakt i norr. Se bifogade kartan. Kometen är inte synlig för blotta ögat, utan du behöver kikare.

LINEAR står för LIncoln Near-Earth Asteroid Research. Detta är ett projekt mellan United States Air Force, NASA, och MIT:s Lincoln Laboratory för systematisk upptäckt och spårning av NEA (near-Earth asteroids).

LINEAR står bakom majoriteten av upptäckter av asteroider sedan 1998. Fr o m 21 oktober 2004, har LINEAR upptäckt 211,849 nya objekt, varav minst 1622 har klassats som NEAs och 142 som kometer. Samtliga upptäckter av LINEAR gjordes med robotteleskop.


Vesta synlig för blotta ögat

stjarnkarta med positionen for Vesta

En timma efter midnatt hittar du Vesta i söder en bit över horisonten och strax snett nedanför till höger om Ormbäraren.


Nu lyser Vesta starkt. Det är 18 år sedan förra gången. I slutet av maj och början av juni, kommer Vesta att lysa med en magnitud av +5.4., dvs den är synlig för blotta ögat.

Titta nedanför stjärnbilden Ormbäraren (Ophiucus) i söder, och snett upp till höger ovanför planeten Jupiter (alldeles söder om M107).

Vesta är en sk småplanet, dvs en större asteroid. Diameter är ca 530 km och dess massa uppskattas till 9% av hela asteroidbältets totala massa.


Eta Aquariderna meteorsvärm

Radianten för Eta Aquariderna ligger lågt, vid horisonten mellan stjärnbilderna Pegasus och Vattumannen.


Den 6:e maj är det maximum för meteorsvärmen Eta Aquariderna. Denna meteorsvärm beror på att jorden passerar igenom gamla rester från Halleys komet. Detta sker varje år två gånger: på våren i form av Eta Aquariderna, och på hösten, med maximum i oktober, i form av Orioniderna. Största chansen att se meteorer är som alltid strax före gryningen. Se österut mot horisonten.


Planet Gliese 581 c

stjarnkarta med Gliese 581

Ungefärlig position för den röda dvärgstjärnan Gliese 581


25 april 2007 är ett historiskt datum vi kan skriva in i våra dagböcker. Då fann astronomer den första exoplaneten av jordens storlekstyp. Gliese 581c cirklar runt en röd dvärgstjärna Gliese 581 (även kallad HO Librae, HIP 74995, Gl 581, BD-07° 4003), vilken befinner sig 20,4 ljusår bort från oss. Positionen för Glisese 581 är :

Rektascension 15t19m26s

Deklination -07°43'20"

Gliese 581c sägs ha en radie ca 1.5 ggr jordens. Yttemperaturen ska ligga mellan 0 och +40 grader celsius. Därmed finns det förutsättningar för vatten att kunna existera, säger man. Omloppstiden är bara 13 dagar, då den ligger mycket nära stjärnan. Året är alltså knappt två veckor! Upptäkten gjordes av astronomer från tre länder: Xavier Delfosse och Thierry Forveille från Frankrike, Stéphane Udry, Michel Mayor från Schweiz och Xavier Bonfils Portugal.

Tidigare har en större planet runt Gliese 581 hittats, men den var av neptun-klass i storlek. Den heter Gliese 581 b.


Globe at Night 8-21 mars

The source of this material is the GLOBE website at http://www.globe.gov/. All Rights Reserved.

OBS: Projektet är avslutat för inrapportering. Nu sammanställs resultaten. Se länken www.globe.gov/GaN.

Projektet går ut på att kartlägga ljusföroreningarna i din region. Sverige är ett av de 109 länder som finns med i undersökningen och därför kan även vi skicka in våra observationer. Förra året gjorde vi på KAF en observation som vi skickade in.

Vi på KAF har nu hittills gjort fyra nya observationer som du kan se på kartan (se 'Compare') om du använder navigationen att zooma in. Du förflyttar dig på kartan antingen med piltangenterna på ditt tangentbord, eller att dra med musens markör. Våra observationer har nummer 1171, 1662, 2211 och 2673.


Hälsning från Fuglesang till KAF

Vår svenske astronaut Christer Fuglesang skickade i julhelgen en nyårshälsning till medlemmarna i KAF. Det var som tack för en hälsning föreningen i sin tur skickade till Christer när han var uppe i rymden i Discovery och ISS. Det tycker vi var väldigt trevligt och passar på att önska Christer lycka till med sin fortsatta astronautkarriär.

Foto:Nasa


Betlehemsstjärnan

Vad var egentligen den så kallade Betlehemsstjärnan?

Betlehemsstjärnan eller Julstjärnan, som den också kallas, är den ”stjärna” som fått symbolisera Jesu födelse. Det är möjligt att den astronomiska händelsen var en efterhandskonstruktion för att skapa mystik kring gestalten Jesus. Hur som helst har många forskare och nyfikna försökt göra sig en uppskattning om tidpunkten för Jesus födelse, genom att använda astronomiska beräkningar, och idag med hjälp av avancerade astroprogram kan man enkelt vrida stjärnhimlen bakåt i tiden och se vad som utspelade sig då.

I Bibelns evangelium nämns att stjärnan rörde på sig på himmelen. Det är då inte direkt troligt att det har varit en supernova (exploderande stjärna), för dessa förflyttar sig inte på stjärnhimmelen.

Det kan ha varit en konjunktion (nära position) mellan de två planeterna Jupiter och Venus. År 2 f.kr kom planeterna i konjunktion med varandra i Lejonets stjärnbild. En annan planet som har haft positiv koppling till kungars födelse inom judisk tradition är Saturnus. Denna kan också ha varit aktuell kring denna tid i konjunktion med Jupiter. Detta bör ha hänt år 7 f. kr..

Det finns även andra möjligheter med Jupiter. Vart 60:e år uppkommer vissa fenomen med denna planet. Detta skulle i så fall möjligen peka på juldagen 16 april 6 f. kr..

En annan möjlig kandidat till Betlehemsstjärnan är Halleys komet. Ett möjligt datum för denna komet kan ha varit juldagen år 11 f.Kr. Det som talar emot kometer är deras betydelse i mytologin som tecken på dåliga tider, katastrofer och kungars död.

Länk till artikel i Blekinge Läns Tidning. Vår ordförande intervjuas.


Finns tomrymden?

Under Isaac Newtons tid diskuterades frågan om huruvida rymden som sådan fanns som något självständigt, eller bara var tomheten och frånvaron mellan himlakropparna. En av den tidens övriga debattörer, en så kallad "relationist", var filosofen Leibniz. Han framförde idén att tomrymden inte hade någon existens i sig själv. Däremot kunde den uppfattas genom stjärnornas och planeternas existen och deras relativa position till varandra. Men utan existensen av något, fanns den inte i sig själv. Newton var av annan uppfattning. Rymden fanns visst! Efter det kom ju sedan Einstein, som alla vet, och introducerade rummet och tiden som sammanhörande, men...

Bild av Newton och Leibniz

Är Rymden och Universum två olika saker?

En personlig fundering har infunnit sig hos redaktören här på Spanaren. Kanske Rymden både finns och inte finns. Kanske den inte heller är samma sak som Universum. Låt mig förklara:

De flesta människor tänker sig nog Rymden och Universum som samma sak. Där Rymden är och slutar, där är och slutar också Universum. Men behöver det verkligen vara så? Om den tomma rymden - Tomrymden - är definierad av att den inte är något, dvs endast utgör frånvaron av något, t ex frånvaron av materia, skulle det väl också kunna vara så att Tomrymden fortsätter i all oändlighet och genomsyrar allt. Ur ett filosofiskt perspektiv borde Tomrymden faktiskt vara det naturliga starttillståndet för allt. Den är inget, intet, icke-existensen. Det vill säga att Universum skulle kunna vara en ö i Tomrymden.

Detta icke-vara skulle lösa gåtan om vad som finns bortom Universum, nämligen Intet. Och i detta Intet uppstod ett "Vara" tack vare Big-Bang för 14 miljarder år sedan, vilket gav upphov till något vi nu kallar Universum. Flummigt, men möjligt?

Ljusboll mot svart bakgrund: existerar Universum som en ö i ett oändligt tomrum? Does the Universe exist like an island in an unlimited empty space?

Det mätbara Universum

Idag vet vi att Universums ålder är drygt 14 miljarder, eller mer. Detta har vi kunnat mäta genom att fånga upp ljus från avlägsna galaxer, kvasarer, stjärnhopar och stjärnor. Med andra ord, vi har gjort mätningar av materians distribution relativt oss själva.

Detta säger väl däremot ingenting om Tomrymden, eller? Redaktören vill härmed kasta ut frågan till dig läsare. Tror du att Tomrymden och Universum är två olika saker, och att Tomrymden inte har någon begränsning? Hur kan vi mäta Tomrymden?


Tyngdlös Stephen Hawking

PHOTO CREDIT:   NASA or National Aeronautics and Space Administration


Berömde fysikern Stephen Hawking fick nyligen uppleva några sekunder av tyngdlöshet under en specialflygning över Florida. Här på bild svävar han fram tyngdlöst ombord på en Boeing 727. Hawking, som lider av muskesjukdom (Lou Gerigs sjukdom), snurrar runt i luften med hjälp från Peter Diamandis, förre austronauten Byron Lichtenberg samt Nicola O’Brien, som är Stephens assistent. Nog ser han lycklig ut.


Märkligt fenomen på Saturnus nordpol

Image credit: NASA/JPL/SSI

Molnen över Saturnus nordpol har en sexkantig form. Egentligen antyddes detta redan för 20 år sedan av Voyager, men fenomenet har åter blivit aktuellt efter nya bilder i infrarött från Cassini-sonden. Någon bra förklaring till formationen har forskarna inte ännu.


Ny komet på gång

Positionen för Lovejoy runt 4 maj vid midnatt.

I mars månad upptäckte en amatörastronom, Terry Lovejoy, en komet med sin kamera Canon 350D. Upptäckten har verifierats och kometbanan (efemeriden) har nu beräknats. Kometen - C/2007 Lovejoy E2 - förflyttar sig från södra stjärnhimlen till norra. Den kommer därför att bli synlig för oss framåt mitten av april. Dock kommer magnituden (ljusstyrkan) inte att bli särskilt stor (+7.5). Det betyder sannolikt att det behövs kikare eller teleskop för att se den. Kometen kommer att dyka upp i söder och röra sig genom Stenbocken, Skytten och senare nedre delen av Örnen. Nu i maj hittar du Lovejoy strax ovanför stjärnan Vega i stjärnbilden Lyran. Magnituden är svag , runt 8, så det krävs riktigt mörk stjärnhimmel och helst teleskop.


Total månförmörkelse 3-4 mars

Foto: Månförmörkelsen 28 oktober 2004, Karlskrona. U Petersson.

Kvällen och natten den 3-4 mars sker en total månförmörkelse som är synlig från Blekinge. Synlig blir den från ca kl.22.30. Då går månen (i sydost) in i jordens halvskugga. Helt förmörkad blir månen kl. 23.44. Mittpunkten för förmörkelsen sker kl. 00.21 och avslutning sker kl. 03.25. Låt oss hoppas vädret blir bra. Glöm inte att fotografera i så fall.
Tyvärr blev vädret inte rätt för observationer i Karlskrona. Molnen täckte hela himlen, så pass att ytterst lite månljus var synligt. Du som tvunget vill se en månförmörkelse i år kan passa på igen 28 augusti. Fast då får du åka till Hawaii eller Nya Zeeland på södra halvklotet. Lycka till!

Externa länkar till 3 mars-gallerier (Klicka här)


Vårdagjämning 21 mars

På onsdag 21 mars kl. 01.07 inträffar vårdagjämningen på vår del av jorden. Det innebär att dag och natt nu är lika långa ett litet tag. I själva verket sker detta ett par dagar före 21 mars.
För mer kunskap om årstidernas relation till varandra, se gärna vårt eget diagram. Det gäller visserligen för 2006 men principen är den samma (klicka på diagrammet ovan).


Saturnus i Lejonet

Image credit:NASA/JPL/Space Science Institute

Om du är intresserad av att titta på planeten Saturnus och dess ringar kan du passa på nu i mars. Saturnus syns i stjärnbilden Lejonet, halvvägs upp i himlen i öster vid solnedgång. Under mars månad vandrar Saturnus mot sydost. För att se ringarna behöver du ett teleskop med minst 40 ggrs förstoring.

Har du för övrigt sett de senaste fantastiska bilderna av Saturnus, tagna av Cassini-sonden? Gå till www.nasa.gov eller http://saturn.jpl.nasa.gov


Då kan du se ISS

Nyligen var svenske austronauten/kosmonauten Christer Fuglesang uppe i rymden. Då dockade rymdfärjan med internationella rymdstationen ISS. Faktum är att du ibland kan se ISS fara förbi på natthimlen ovanför Karlskrona. Ofta är den himlens ljusstarkaste objekt. Hela passagen från väster till öster brukar ta ca 5 minuter.


Klicka på länken "Satelliter" ovan och du kommer till Heavens-Above. Där väljer du din geografiska ort till Karlskrona. Klicka sedan på länken "ISS" och du kan se tabeller med passertider och annan information om ISS. ISS blir synlig fr o m 15 februari.

 


Chans för norrsken?

Inte kan man väl se norrsken från Karlskrona? Jo, det kan man. Det är dock inte vanligt, men faktum är att det går. Ett par av våra medlemmar fotograferade norrsken uppe vid Tvingsjön för några år sedan. Det blev utmärkta bilder.

Ett sätt att bevaka möjligheten till norrsken är att besöka webbsiten "Space Weather Now". Om du tittar på bilden "auroral map" för Jordens norra halvklot, ser du att det visas några siffervärden på vänster sidan. När "activity-värdet" stiger till 9-10, finns det chans att se norrsken i Karlskrona. Kom bara ihåg att du som regel måste bege dig till en mörk plats där ljusföroreningarna är små.

 


Nära asteroidpassager

Under januari passerar fem större asteroider (Potentially Hazardous Asteroids, PHAs) som är större än 100 m, på ett avstånd mindre än 0.05 astronomiska enheter från jorden.


Objekt - Datum för passagen - Avstånd AU


2006 UQ17 - 2007 Jan. 2 - 0.02911 AU

2001 YE4 - 2007 Jan. 2 - 0.03768 AU

1991 VK - 2007 Jan. 21 - 0.01536 AU

5011 Ptah - 2007 Jan. 21 - 0.19712 AU

2006 CJ - 2007 Jan. 31 - 0.02640 AU

Länkar:

Harvard PHA

Spacewatch. Project

Nasa Asteroid Page

Spaceweather(månadslistan längst ned)

Månen passerar Plejaderna

Omkring midnatt den 23-24 februari passerar Månen framför den berömda, men lilla, stjärnhopen Plejaderna. Plejaderna kallas också för "Sjustjärnorna" efter en grekisk myt. Sjustjärnorna heter för övrigt Subaru på japanska och ingår också i emblemet för ett japanskt bilmärke med samma namn.

Börja följ Månen kl. 23.00. Strax till vänster om denna ser du då Plejaderna. Kl. 02.00 har så Månen passerat Plejaderna, vilka då ligger strax nedanför och till höger om Månen.


Den riktigt intresserade inbjuds att fotografera händelsen och skänka bilderna till KAF.


Komet Swan C/2006 M4

På Karlskrona Astronomiförening har vi den 4:e oktober gjort våra första observationer av komet Swan. Objektet var relativt väl synligt i fältkikare och ännu lättare att beskåda med teleskop i låg förstoring. Du hittar Swan genom att gå från Alkaid i Stora Björn ned mot horisonten, förbi den ljusstarka stjärnan Cor Caroli i Jakthundarna (Canes Venatici) och snett nedåt höger, nästan lika avståndet från Alkaid.

Den 25 oktober gjorde vi ny observation av Swan, som ökat ytterligare i ljusstyrka. Swan är ett trevligt objekt vi starkt rekommenderar för observation. En vanlig kikare är utmärkt.

Swan har en lätt identifierbar kometkaraktär med dis runt en koncentrerad ljusstarkare kärna. Vi ser fram emot flera klara kvällar och möjlighet att fotografera Swan.

*Uppdatering: Den 8 november befinner sig Swan strax söder om Herkules. Se kartan nedan.

*Uppdatering: Efter den 31 december 2006 går komet Swan nedanför horisonten efter skymningen.

karta till komet Swan

Se även denna länk (scrolla längre ned på den sidan)


Pluttiga Pluto

Ni har redan hört det. Solsystemets nio planeter har reducerats till åtta. Ett tag ryktades det att de skulle öka till 12, men så blev det alltså inte. Beslutet kom från International Astronomical Union (IAU), som höll möte i Prag. Där röstade man den 24 August 2006 att "frånta" Pluto dess planetstatus. Numera ska Pluto, Charon, Ceres och den nyligen upptäckta 2003 UB313 (Xena) kallas “dvärgplaneter”. Enligt den nya definitionen ska en planet cirkla runt en stjärna, vara sfärisk till formen, och själv rensa bort övrigt rymdmaterial i närområdet. Pluto klarade inte att uppfylla det sista villkoret, och åkte därför ut ur planetklubben.


 

KAF medverkar i projektet Stardust

Den 15:e januari, tidigare i år, landade rymdsonden Stardust i Utah, USA. Den hade då varit på resa i solsystemet sedan 7 februari 1999, i syfte att samla in "rymddamm" från interstellära rymden och partiklar från komet Wild 2. Efter en perfekt landning kunde forskarna så börja preparera materialet för granskning. Detta material har nu blivit tillgängligt för ett antal volontärer världen runt, för granskning via Internet.

Undertecknad redaktör för KAF:s webbplats är en av dessa frivilliga och arbetet med utvärderingen av materialet från rymdsonden pågår som bäst.

Rymddammet samlades upp i en skiva av ett unikt gelmaterial. Forskarna tog efter landningen ut skivan och lät fotografera tunna skikt i mikroskop. Det blev över 300 000 bilder, eller filmer, som dom också kallas. Vi som nu genomsöker bilderna är ca 6000 personer. Om du är intresserad kan du besöka länkarna nedan.

Certifikat för KAF:s redaktör att medverka i Stardust mission. (Courtesy of Planetary Society)

Länkar:

Planetary Society

NASA

Stardust@home


Varför finns hav på månens framsidan?

månens framsida med haven. The face of the moon with its mares

Det finns i princip två typer av terräng på månen: De äldre kraterrika, ljusare högländerna och de yngre, relativt jämna och mörka haven, eller Mares.

Men här lurar en "gåta" i vassen, så att säga. En fråga som redaktören på Spanaren hittills inte hittat något svar på: Varför finns haven på månens framsida?

Därför har undetrecknad samlat lite fakta och knåpat ihop några egna förslag nedan. Hör gärna av er om ni själva har några idéer.

Spanarens funderingar:

1. Vi vet att jorden och månen påverkar varandra genom dragningskraft och rotation. Den bula, respektive inbuktning, som tidvattnet bildar på jordens fram- och baksida, ger en viss obalans i kraften och gör att jordens rotation saktar in med 1.5 millisekunder per århundrade, samtidigt som månens rotationsenergi ökar och flyttar ut dess bana sakta från jorden (fakta). Det intressanta här är att detta antyder att månen inte alltid har haft samma rotation som nu (Spanarens antagande).

2. Då månen tidigare hade en mera fri rotation (Spanarens antagande) träffades ytan av ett antal mycket kraftiga nedslag där "haven" finns idag. Kanske var nuvarande framsidan då på baksidan? Nedslagen orsakade lava att tränga upp i kratrarna och skapa en ny mörkare och jämnare yta, som astronomer kom att kalla "hav" (fakta).

3. Efter dessa kollisioner, kom månens rotation att bli mera synkroniserad med jordens, med följd att den visar samma sida mot jorden, med haven såsom vi ser det idag (Spanarens antagande). Under de årmiljoner som sedan följde, bombarderades månens andra ytor, dvs baksidan, öster och väster, men däremot inte alls lika mycket månens framsida. Detta beror helt enkelt på att jorden kom att ligga i vägen för dessa nedslag (Spanarens antagande). Samtidigt svalnade månens inre och lavan stelnade så att inga fler hav kunde bildas (fakta).

4. Alla följande nedslag gör därefter att differensen ökar mellan den mörka patinan i havens lavaslätter, och de omgivande ljusare områdena (Spanarens antagande).

5. På grund av den med jorden synkroniserade rotationen, kommer också antalet nedslag att bli något fler och kraftigare på månens vänstra sida som exponeras för rymden i jordens färdriktning runt solen (Spanarens antagande). Detta fenomen kallas allmänt "retrograd" (fakta) och gör att alla kollisioner i denna riktning blir kraftigare då hastigheten på alla objekt ökas med den hastighet som jorden (och månen) far runt solen med. Det är samma fenomen som gör att meteorer lyser kraftigare öster ut, än västerut, på jordens himmel efter midnatt (fakta).

6. Även solens dragningskraft gör att meteorer, asteroider och kometer riskerar att träffa fullmånens baksida på deras väg in mot solsystemets centrum när månen är på jordens utsida. När månen är i nedan eller ny riskerar nedslagen i stället att hamna på jorden, eftersom månen då befinner sig på "insidan" och i skydd av jorden (Spanarens antagande).

Vad säger du läsare?


ISS återvänder norrut

Under augusti månad blir ISS åter synlig från Karlskrona. Nedan ser du passertiderna för första delen av månaden. Som alltid rekommenderar vi att du besöker länken "Satelliter" ovan för att gå till Heavens-Above. Där hittar du mera detaljer.

Datum Tid
03 Aug 04:17:22-04:20:50
05 Aug 03:28:07-03:30:47
06 Aug 03:49:32-03:53:35
07 Aug 02:39:36-02:40:37
07 Aug 04:10:56-04:16:01
08 Aug 03:00:59-03:03:23
09 Aug 03:22:21-03:25:47
10 Aug 02:12:25-02:13:04
10 Aug 03:43:45-03:48:00
11 Aug 02:33:52-02:35:25
11 Aug 04:05:13-04:10:04

Asteroid passerar nära Jorden 3 juli

Den 3:e juli passerar en 600 m stor asteroid döpt till 2004 XP14 strax utanför månens medelbana, på ett avstånd av ca 1.1 LD (Lunar Distance) eller 0.0029AU. Ingen risk för kollision förutspås. Minimiavståndet till Jorden beräknas uppnås 3 juli, 4:25 UT, eller kl. 06:25 svensk tid. Nedslående dock är den visuella magnituden, som blir +12 eller sämre.

1 LD=384.000 km

1 AU=150 miljoner km

asteroid 2004 XP14


Jupiters röda fläckar snuddar varandra 11-15 juli

Jupiters röda fläckar

Jupiters Stora röda fläck och den nya "Red Jr" beräknas passera riktigt nära varandra i juli, säger man på Goddard Space Flight Center. Gubben "Red Sr" befinner sig i en storm, vilken beräknas ha en hastighet av 560 km/h. "Red Jr" kommer ur en storm endast 6 år gammal. Storleken på Junior är halva diametern jämfört med "gubben". Senaste budet är att "passagen" ska ske 11-15 juli.

Spännande är att ingen riktigt vet vad som kan komma att hända när de passerar varandra.


Plutos nya månar döpta

Förra året, 2005, upptäckte man två nya månar runt Pluto. Då kallades de S/2005 P1 och P2. Nu, den 21:e juni, har IAU, Internationella Astronomical Union döpt dom till Hydra respektive Nix.

Plutos månar Hydra och Nix


ISS och rymdfärjan Discovery

Den 4:e juli lyfte rymdfärjan Discovery för att så småningom docka med ISS. ISS är dessvärre inte synlig från Karlskrona förrän i augusti igen. Annars hade det betytt att när du siktat ISS hade du också sett rymdfärjan. Vad du i stället kan göra är att följa hela expeditionen direkt via NASA-TV på Internet.

Länk till NASA-TV

Synliga pass med ISS från Karlskrona: inga i juli

Datum Tid
Inga i juli
Åter fr o m 3 augusti 04:14

Aphelion 4 juli

Den 4:e juli är det dags för Jordens Aphelion i vår bana runt Solen. Då är Jorden som längst bort (152,500,000 km) ifrån Solen, trots att det är sommar här på norra halvklotet. Förklaringen är som alla vet, att solenergin faller in mera vinkelrät nu, än på vintern, då vi faktiskt är som närmast Solen.

Aphelion 2006


Meteorit slog ned i Norge

På onsdagsmorgonen 7 juni 2006, kl 02.05, kunde invånarna i Nordnorge se en meteor fara förbi på himlen innan den slog ned strax öster om Tromsö med en smäll. Geofysiska och geologiska mätinstrument kunde registrera både ljud och vibrationer. Först trodde man kraften var lika stor som Hiroshimabombens, men senare kom man fram till att sprängkraften motsvarade en konventionell bomb. Det var en stenmeteorit som vägde 12 kilo, säger man.

meteor slog ned i Nordnorge

För mer info, se Aftenposten och Svenska NSD


Nattlysande moln

Senaste tiden har det rapporterats en hel del om nattlysande moln, eller noctilucent clouds, som det kallas på engelska. Fenomenet ska vara bäst att observera sommartid på norra halvklotet, mellan 50-60 grader nord. Molnen, som lyser upp strax efter solnedgången, skapas på så höga höjder som 85 km. Ljuset är blåskimrande och beror på små iskristaller som reflekterar ljus från solen tillbaka ned i nattmörkret.

Det som varit en gåta för forskare är att atmosfären på denna höjd borde vara väldigt torr. Inget vatten borde finnas där. Nya rön gör gällande att molen, som verkar vara en modern företeelse, delvis orsakas av utsläpp från rymdfärjor, rymdstationer och andra farkoster.

Vi uppmanar alla intresserade att gå ut och spana.

Hemsida med fina bilder Forskning från Kiruna (Pdf)

Internationella rymdstationen ISS

Under juni är ISS synlig med hyffsad ljusstyrka vid ett flertal tillfällen. Magnituden är som bäst mellan -0.0 till -0.2. Positionen är som vanligt en bana från väster eller söder mot öster. Titta halvhögt upp på himlen. En passage brukar ta max 5 minuter. Följande tider gäller för Karlskrona:

Datum Tid
11 juni 02:08
12 juni 02:58
13 juni 01:47
14 juni 02:08
15 juni 00:58
15 juni 02:30
16 juni 01:18
16 juni 02:53
17 juni 01:41
18 juni 02:03
19 juni 00:51
20 juni 01:13
21 juni 00:01
22 juni 00:23
22 juni 23:11
23 juni 23:33

Sommarsolstånd 21 juni

Den 21-22 juni är det dags för årets längsta dag och kortaste natt. I dagligt tal säger vi sommarsolstånd. Det innebär att solen står högre på himlen den dagen än under någon annan dag under hela året. Maximala solhöjden sker kl. 13 den 21:e., medans själva sommarsolståndet anges till kl. 14.26.

Om du är intresserad att förstå lite mer om hur årstiderna och vårdagjämning, sommarsolstånd, höstdagjämning och vintersolstånd förhåller sig till varandra, klicka på bildlänken här nedan. Diagrammet kan även användas till att planera när det är bäst årstid (mörkast och ltorrast luft) att göra astronomiska observationer.

Dags för komet 73P/Schwassmann-Wachmann

Den här speciella kometen håller på att splittras upp. Detta observerades redan 1995. Kometens kärna splittrades i flera mini-kometer som nu flyger i formation genom rymden. De mest synliga fragmenten kallas B, C och G.

Bästa tillfället att observera 73P är de kommande veckorna. Små kometer som 73P har ofta en liten kärna, men en stor och svag halo. Halon kan möjligen bli mer än dubbelt så stor som månen, fast den är antagligen bara synlig från en riktigt mörk plats utanför Karlskronas störande belysning. Banan går från stjärnbilden Herkules, nära M13 via Svanen, Lyran till Pegasus.

Den här kometen gör ett varv runt solen på ungefär 5.4 år. Banan är mycket elliptisk och går ända från insidan av jordens bana ut till Jupiter.

Kommer 73P att att splittras än mer och försvinna? Ingen vet exakt hur ljusstarka fragmenten kommer att vara när de är som närmast Jorden den 11 till 14 maj. Likaså vet ingen hur många fragmenten kommer att vara när 73P är som närmast Solen runt 7 juni.

Fragment C kommer att vara närmast Jorden den 11 maj, då det kommer att vara 12 miljoner km iväg. Fragment B kommer att vara 10 miljoner km från Jorden den 14 maj. Trots att detta är det närmaste en komet kommit Jorden de senaste 20 åren - inte ens komet Hyakutake kom närmre med sina 15 miljoner km - är detta ändå 26 gånger avståndet mellan Jorden och Månen, och ska således inte utgöra något hot för vår planet. Om inget oförutsett händer, kommer fragment B kanske att kunna ses med blotta ögat. Med vanlig kikare ska det definitivt gå att se. Skulle fragment B dessutom ha ett "utbrott", kan det bli ett spännande ljusfenomen på natthimlen.


Komet C/2006 A1 Pojmanski

Den upptäcktes den 2:e januari tidigare i år av Grzegorz Pojmanski vid Warsawa Universitets Astronomiska Observatorium i Polen. Då var den ljussvag med endast 12:e magnituden. Nu har kometen överraskande ökat till +5.3, säger vissa rapporter. Vi på KAF har ännu inte observerat den, men enligt våra program ska den befinna sig strax öster om Cassiopeia. Passa på att observera Pojmanski den 5:e maj. Den är då som närmast jorden.

Senaste nytt: att dömma av frånvaron av kommentarer på nätet, verkar Pojmanski tyvärr vara mycket ljussvag.


Senaste nytt om GLOBE at Night

Tidigare har vi här i Spanaren rapporterat om astronomi-projektet Globe at Night, vilket syftar till att kartlägga ljusföroreningar globalt (se nedan). Nu är möjligheten att rapportera in observationer avslutad. Enligt uppgift gjordes det 4591 observationer i sammanlagt 96 länder. Det rapporteras också att mer än 18 000 personer deltog, vilket vi tycker är imponerande. Nu håller man på att sammanställa resultaten. Du som är intresserad kan följa utvecklingen på www.globe.gov/GaN/analyze.html


Vad menas med bra seeing?

Vi som ägnar oss åt astronomi vet att siktförhållanden kan variera rätt mycket olika kvällar och nätter. Ibland är luften disig, andra gånger liksom dallrar luften. Vid riktigt klart väder tycker många att stjärnorna gnistrar. Vi har också stött på olika graderingar för seeing. Vissa hänvisar till en skala 1-5, där 5 är bäst.

Vilket är rätt, och hur bedömer man då bra respektive dåliga siktförhållanden? Jo vetenskapsmännen har kommit fram till olika metoder, varav en kallas FWHM. Detta står för Full Width Half Maximum intensity. Denna går ut på att bedöma hur liten och samlad en stjärna syns i optiska teleskop. Hänsyn i beräkningsformeln är gjord till teleskopets storlek, luftens turbulens och att luften förändras mycket snabbt hela tiden.

Det intressanta för amatörer är att turbulensen normalt anses skapa luftceller med storlek 10-20 cm. Dessa begränsar nyttan av stora teleskop på jorden, vilket gör att man i praktiken sällan har nytta av att skaffa större teleskop än 8 tum.

Helt okej seeing betyder att stjärnan har en liten diameter FWHM = 1 arcsekund. Riktigt bra seeing motsvarar en FWHM ner till 0.4 arcsekund. Mätningar över något kallat Dome C i Antarktis år 2004 gav sensationella värdet 0,27 arcsekunder. Bästa seeingen hittar man på “små” öar med höga berg, som Hawaii.


GLOBE at Night

Ett astronomiprojekt har startat som ska kartlägga ljusföroreningar globalt. Det trevliga är att projektet är öppet för allmänheten. Framför allt handlar det om skolor och andra sammanslutningar som bjuds in att deltaga. Observationerna har inledningsvis gått ut på att observera stjärnbilden Orion och att rapportera in sin seeing till hemsidan för GLOBE at Night. Redan efter kort tid är nu fler än 1000 observationer inrapporterade. Vi på KAF är naturligtvis en av dessa. Du hittar vår markering på Sverigekartan under Europa. Se adressen www.globe.gov/GaN/analyze.html


Plutos upptäckare i omloppsbana

Clyde Tombaugh, som upptäckte planeten Pluto 1930, gick bort för sex år sedan. Tombaugh, som då var 90 år gammal, hade en lång karriär inom astronomi bakom sig och hyllas i branschen med stor respekt. I sin jakt på Pluto fotograferade han två tredjedelar av himlen och studerade miljontals med filmplåtar.

När han dog hade NASA börjat att bygga rymdsonden ”New Horizons”, vilken skulle skickas till Pluto för forskning.

När den slutligen lyfte i 19 januari 2006, hade den en ”udda” last ombord. En behållare med lite aska av Tombaugh följde med på färden, som först ska gå till Pluto, och sedan ut från solsystemet via Kuiperbältet.

Nu vet vi det säkert, om man sköter sina kort rätt kan man komma till himlen när man dör.


Inget klorin där inte

Nu har det hänt - Jupiter har fått en ny röd fläck. Den började som två vita ovaler kallade BE och FA, vilka sedan gick ihop till Oval BA. Nu börjar BA bli röd. Den nya fläcken ligger i South Temperate Belt. Den är synlig en timma senare än den Stora röda fläcken.

Den nya fläcken, kärleksfullt döpt till "Red Junior" eller "Red Spot Junior" av vissa astronomer, är knappt hälften så stor som Stora röda fläcken. Det betyder dock att den är lika stor som Jorden. Tyvärr kan den enbart ses med ett 10 tums teleskop eller större.

Färgförändringen upptäcktes 24 februari 2006, av Christopher Go på Fillipinerna som skickade ut en allert genom Jupitersektionen av Association of Lunar and Planetary Observers (ALPO). Nästa dag, när Jupitersektionens chef, Richard Schumde, gick igenom ALPO Japanarkiven fann han att ovalen hade börjat bli brun i december och att rödfärgningen började tidigt i februari. Flera andra amatörastronomer och -fotografer inom ALPO följer nu med spänning hur fläcken ska utvecklas.




Home




























copyright © 2007 KAF, Karlskrona